Datorn föddes vid 40-talets mitt som beräkningsmaskin för militära ändamål. När Svenska matematikmaskinnämnden utvecklade den första svenska datorn Besk (1953), var Sverige världsledande i hårdvara. På 60-talet gjorde stordatorn sitt intåg hos myndigheter och storföretag för bearbetning av administrativa data - ADB blev ett ämne på universitetet 1965. På 70-talet började datorn användas för företagsstyrning ("Management Information Systems" - MIS) och för beslutsstöd. 80-talet blev persondatorns decennium med ordbehandling, kalkylering och andra verktyg för att öka den personliga effektiviteten.

Under 80-talet "upptäcker" man användaren. De grafiska gränssnitten sprider användningen till nya yrkesgrupper och nya användningsområden. Med klient/server-nätverk sätter utvecklingen fart. När sedan de lokala nätverken kopplas till de globala, ja då kommer det i gång på allvar - I(nterne)T alltså.

IT blir någonting som alla pratar om. Clinton och Gore ger oss elektroniska motorvägar, Bildt vill ge vingar åt vår förmåga. Det bildas IT-kommissioner, och IT förekommer allt flitigare i debatt och på kultursidor, samtidigt som den blir en naturlig ingrediens i det mesta vi gör, vare sig det handlar om transporter, hushållsarbete, eller nöjen. Att vi då börjar diskutera användning av IT som en allt viktigare dimension i företagandet är inte underligt. ADB-ämnet byter namn till "informatik".

När företagen inser möjligheterna med IT, behöver de hjälp med användningen av IT och ITs roll i den framtida organisationen, snarare än metoder och datamodeller. De behöver en "BPRad ADBare", en person med intresse för användning av dagens IT, och allt vad det innebär. En sådan person är inte expert på kodoptimering eller lågnivåprotokoll, metoder eller AS/400. Men hon är kreativ och ser möjligheterna med IT. Hon är intresserad av hur arbetet skall förändras för att man skall kunna dra nytta av de artfakter hon designar. Hon är intresserad av att förbättra ITs användning. Hon är en modern informatiker.

Intresset för IT-användning är framtidsinriktat och uppmuntrar till förändring. Fokus är på ITs möjligheter, snarare än hur det ser ut idag, på idéer om användning snarare än metoder, snabba förändringar och temporära lösningar snarare än den slutgiltigt optimala.

Vi kan se ett ökat sådant intresse i samhället idag. Debatterna handlar om Sverige i det nya IT-samhället, IT och nya former av arbete, o.s.v., och nyårskrönikorna på TV handlar inte längre nödvändigtvis om det gångna året utan det som komma skall. Fokus är på ITs användning och framtiden. Håller alla på att bli informatiker?

Jan Ljungberg, forskare
Fredrik Ljungberg, forskare
Kai Simon, forskare
Bo Dahlbom, professor