Göteborg tar av sig blåstället

Arbetarstaden Göteborg har förvandlats till en kunskapsstad. Omställningen till IT-samhället är i full gång. Ett tecken är att antalet arbetstillfällen i regionen ökar trots att verkstadsindustrin minskar sin personal.

av THOMAS RECKMANN
031-62 40 00

Vad är en industristad?

En vanlig definition är en stad där mer än 20 procent av arbetskraften är sysselsatta i tillverkningsindustrin. Näringslivet i Göteborgsregionen har länge dominerats av verkstads- och varvsindustrin. Staden Göteborg har med rätta kallats industristad.

Som mest, någon gång i början av sjuttiotalet, fanns mer än sextio procent av Göteborgs arbetskraft i tillverkningsindustrin. Men sedan början av sjuttiotalet har siffran varit på väg nedåt och någon gång i våras passerades tjugoprocentsgränsen.

- Statistiken talar sitt tydliga språk. Göteborg är inte längre någon industristad. Arbetarstaden har blivit en kunskapsstad, säger Lennart Olausson, chef på Göteborgsregionens näringslivssekretariat.

Arbetstillfällena ökar trots alla varsel

Traditionella Göteborgsföretag som Volvo, Stena, SKF och Mölnlycke gör sig av med folk. Dessutom har den offentliga sektorn sagt upp mycket personal.

Trots alla varsel ökar antalet arbetstillfällen i Göteborgsregionen. Tredje kvartalet i år var ökningen 10 700 jämfört med förra året. Och till kvartal tre nästa år förväntas arbetstillfällena öka med ytterligare 4 000-5 000, varslen inräknade. Hur är det möjligt? Det handlar om en övergång till ett nytt samhälle. Något förenklat kan man tala om en resa från Hisingen, Gamlestaden och hamnen, till telekom- och läkemedelsföretagen längs E 6:an söderut.

- Förändringen är kraftig och leder till att Göteborgs näringsliv får en bredd som aldrig förr, säger Lennart Olausson. På tre år har det bildats 17 000 nya jobb i olika tillväxtbranscher. Det motsvarar ett nytt Volvo Torslandaverken. Huvuddelen av de nya jobben har anknytning till IT eller medicinteknik. Jobben flyttar från vissa delar av regionen till andra. Så långt kan situationen te sig oproblematisk vad gäller arbetsmarknaden.

"Nya jobben kräver högskoleutbildning"

Men problemet är just övergången till det nya samhället. Resan går inte bara från vissa stadsdelar till andra. De jobb som försvinner är helt annorlunda än de som tillkommer. På länsarbetsnämnden talar man om en dubbel arbetsmarknad. Trots att vissa branscher växer så att det knakar minskar inte arbetslösheten.

- De nya jobben kräver högskoleutbildning. Men merparten av de arbetslösa göteborgarna har på sin höjd en gymnasieutbildning. Därför måste teknikföretagen i stan ofta rekrytera personal från andra delar av landet, säger Bertil Lidfeldt, avdelningsdirektör på länsarbetsnämnden i Göteborg.

IT-samhället är ett kunskapssamhälle. Datorutvecklingen gör att enklare administrativa arbeten försvinner. Problemet är att de som blir utan jobb bara har kompetens för enklare jobb. Men de nya jobben är av en helt annan karaktär. Störst är efterfrågan på civilingenjörer, systemvetare och personer med medicinsk specialkompetens.

Strukturell arbetslöshet kallar ekonomerna en sådan här situation. De som är arbetslösa har inte den kompetens som efterfrågas, samtidigt som många företag har personalbrist. När Handelskammaren i Göteborg frågade 150 företag om vilket problem de var mest oroliga över var bristen på tillräckligt kompetent personal det vanligaste svaret.

- Vi skulle redan i dag kunna fylla på med ytterligare 100-200 civilingenjörer, men det blir svårare och svårare att få tag på folk. Det händer att vi får säga nej till projekt på grund av teknikerbristen, säger Henrik Brehmer, informationschef på Ericsson Microwave. I dag utexamineras årligen 6 000 tekniker från Chalmers men det räcker inte på långa vägar. Enligt en undersökning Handelskammaren i Göteborg gjort skulle arbetsmarknaden kunna svälja dubbelt så många.

Borås, Skövde, Trolhättan och Halmstad har platser

Chalmers fyller i dag alla sina platser. Däremot finns det gott om vakanser på högskolorna i Borås, Trollhättan, Skövde och Halmstad. Antalet sökande räcker inte till, det är inte tillräckligt lockande att bli tekniker, trots arbetsmarknadens utseende. Näringslivet har efterlyst åtgärder från statligt håll för att utbudet på ingenjörer ska bli större. Kunskapslyftet syftar till att ge gymnasiekompetens och behörighet att söka till högskolan. Frågan är om det räcker?

- Skolväsendet har inte hängt med. Man måste förändra grundskolan och bygga upp en förståelse för teknik som inte finns i dag, säger Ericssons Henrik Brehmer. Ett sätt att tackla bristen på ingenjörer är det allt vanligare samarbetet mellan forskning och näringsliv. Chalmers Teknikpark säljer varje år forskningstjänster till näringslivet för 120 miljoner kronor. Man skulle kunna säga att Chalmers är Göteborgs största konsultföretag.

- Svårigheterna att till exempel bygga en bil blir större och större. Volvo behöver den bästa kunskapen som finns, därför vänder de sig till oss, säger Stefan Sanger på Teknikparken. IT har skapat ett antal nya branscher. Men tekniken sprider sig också till de gamla branscherna och förändrar dem. Verkstadsföretagens produkter får allt större kunskapsinnehåll. Produktionskostnadens andel av totalkostnaden blir allt mindre för exempelvis en bil. Verkstadsföretagen får allt mer karaktären av serviceföretag.

Kai Simon är forskningsledare på Viktoriainstitutet, som ägs av Göteborgs universitet, Chalmers och näringslivet.
- Om tio år står Volvo bara för design, slutmontering och marknadsföring. Resten lägger företaget ut på underleverantörer. I takt med att det tekniska innehållet i bilmodellerna blir allt mer avancerat höjs kompetensnivån på de Volvoanställda. På Volvo har antalet civilingenjörer fördubblats på tio år. Men det är inte de som kommer att varslas om uppsägning. Det är administratörerna.

Viktoriainstitutets uppgift är att bedriva IT-forskning som ska komma till praktisk användning i näringslivet. Kai Simon talar om en ny tidsålder.
- Ny teknik behöver 50 år på sig att förändra samhället. Så var det med telefonen och bilen. IT fick sin första mycket begränsade användning på 50-talet. Det är först nu som IT börjar förändra samhället och nu går det fort, säger han.

I närheten av Sahlgrenska universitetssjukhuset har näringslivet och kommunerna i Göteborg och Mölndal tillsammans med universitetet bildat en motsvarighet till Chalmers Teknikpark. Målsättningen är att stödja små och medelstora medicinföretag samt att hjälpa forskare med kommersialisering av goda idéer. Resultatet är över all förväntan. På tre år har 200 nya företag bildats. Medicinteknik är det mest snabbväxande området av alla branscher i Göteborgsregionen. Nyckeln heter IT.

- IT-lösningar inom medicinsk teknik exploderar, säger Krister Hedman, vd för den medicinska forskningsparken. De nya företagen har lett till 800 nya jobb, och här räcker det i många fall inte ens med att vara högskoleutbildad. Ofta behövs specialkompetens, personer som har doktorerat inom något medicinskt specialområde. Annars räcker det med att ha en högskoleutbildning i kemi, fysik eller biologi.

- 2000-talet blir bioteknikens och medicinens era. Men den globala konkurrensen är stenhård. Avgörande för om tillväxten ska fortsätta är en mycket bra grundforskning, säger Krister Hedman. Även jättarna inom medicin och läkemedel växer. I Mölndal har Astra etablerat en stor forskningsenhet som servar 42 marknadsföringsföretag inom koncernen över hela världen. Under 90-talet har Astra fördubblat antalet anställda i Mölndal, från 700 till 1 400. I år har 200 personer anställts, laboratorieingenjörer, IT-personal och medicinska forskare.

Ett 40-tal medcin- företag växer

I Mölndal finns ett 40-tal medicinföretag av olika storlek. De flesta ligger längs söderleden i Fässbergsdalen. En plats kommunen lanserar som Medical Valley.

- Vår medverkan i forskningsparken vid Sahlgrenska leder till att många groddföretag väljer att etablera sig i Mölndal, säger Leif Larsson, näringslivssekreterare i Mölndal. Här byggs nya företag i snabb takt. Inte bara medicinföretag. Just nu bygger bland annat ABB, Toyota och Asea-Skandia nya industrifastigheter. Leif Larsson berättar att Mölndals kommun just nu förhandlar med ytterligare fem-sex företag om etablering i Fässbergsdalen.

- Konkurrensfördelen gentemot Göteborgs kommun är att vi har närmare till Göteborgs centrum än vad deras egna industriområden på Hisingen eller i Angered har, säger han. Lennart Olausson på Göteborgsregionens näringslivssekretariat tycker att expansionen längs söderleden är fullt logisk.

- Framtidens företagsområden kommer att ligga längs ringleder eller större vägar. Snabba kommunikationer blir allt viktigare. Sedan tror jag att det är Astra som lockat till sig koncentrationen av medicinföretag. Det finns en tendens att företag gärna etablerar sig i närheten av andra företag med liknande kompetens.

Copyright © Göteborgs-Posten